Pensionssystemet och hur de kom till.

Historik:

Förspelet till de gamla ATP pensionerna, som fortfarande är i bruk under benämningen "Tilläggspesioner" var en thriller av bästa klass. 

Under femtiotalet väcktes frågan som kom att förändra pensionerna för vanligt folk. Så småningom resulterade diskussionerna i tre förslag: Linje 1, linje 2 och linje 3.

Linje ett drevs av Socialdemokraterna och innbar ett obligatorisk sparande; arbetsgivare skulle avsätta av de anställdas löner i pensionsfonder. linje 2 drevs främst av dåvarnde Bondeförbndet och kom bort i debatten på grund av lågt intresse. Linje 3 drevs av Folkpartiet och Högerpartiet, vars främste förespråkare var folkpariledaren Bertil Ohlin. Debatterna mellan honom och statsminister Tage Erlander kom att gå till historien som legendariska.

FOLKOMRÖSTNING OCH RIKSDAGSBESLUT.

I vårt land är det ovanligt med folkomröstningar, men i detta fall beslöt man att fråga folket vad de tyckte. Resultatet ble en sger för linje 1 med god marginal.

Nu är inte fokomröstningar inte bindande, möjligen vägledande. Vid den avgörande voteringen i riksdagen inträffade något som betecknas som synnerligen ovanligt.

TURE KÖNIGSSON.

Ture Königsson var göteborgare och arbetade som verkstasarbetare på Götaverken. Han var dessutom riksdagsman för Folkpartiet. Den roll som han kom att spela vid omröstningen i riksdagens andra kammare är unik, sensationel och mycket ovanlig. Alla visste att det skulle bli jämn mellan linje 1 och linje 3. När omröstningen var klar visade det sig att linje 1 hade vunnit med en enda röst marginal. Detta tack vare att Königsson lagt ned sin röst. Varför han gjorde så och därmed bröt mot partilinjen har det spekulerats mycket om, men det troliga var att han gav efter för sina arbetakamrater på Götaverken, där var anhängare till Linje 1 i stort enhälligt.

Efter denna "bravad" sågs han inte med blida ögon av Ohlin och var som det heter politiskt död. I övrigt lär han ha levat ett gott liv.Han avled 1994 84 år gammal.

DET NYA PENSINSSYSTEMET.

De pensioner vi har i dag togs genom beslut i riksdagen1994, samt reviderades 1998 då man antog beslut om inkomstgrundande ålderpension. Inkomstpensionen är den viktigaste delen i pensionssystemet och är likartat med det gamla ATP systemet, som numera kallas Tilläggspension. Storleken på pensionen bygger dels på antal intjänandeår samt lönens storlek.Beränsning är 30 intjänandeår samt 7,5 inkomstbabelopp, ej att förväxla med prisbasbelopp.

Samma system gäller för tilläggspension där dock antalet intjänandeår är begränat till 30. I pengar är dock inkomstpension och tilläggspension likvärdiga.

VEM FÅR VAD?

De som är födda 1937 eller tidigare fårenbart tilläggspension, de som är födda 1953 och därefter får enbart inkomstpension. Födda däremellan får både och. Pengarna är emellertid desamma så frågan torde vara av ringa betydelse.

FINANSIERINGEN.

Arbetagivaren betalar in 18 % av lönen till en särskild myndighet som kallas Pensionsmyndigheten.Denna myndighet står på egna ben. De pengar som kommer in från arbetgivaren ett  visst år ges ut till pensionärena samma år. Kommer det in mer pengar från arbetgivarna än som ges ut höjs pensionerna Kommer det in mindre sänks pensionerna genom ett begrepp föga populärt som kallas "bromsen" Pensionärsföreningarna vill habort bromsen, men systemet får inte ge underskott.

PREMIEPENSIONERNA PPM.

Dessa betalas in med ett belopp motsvarande 2,5% av lön och används ofta i spekulativa system som ex, aktier. Systemet är kritiserat då dessa pengar varit mer lönsamma för fondförvaltare än pensionärena. Pensionärsföreningarna vill att pengarna till dessa fonder skall föras över till inkomstpensionerna, vilket jag instämmer i.

Garantipensioner betalas ut genom statskassan till de som inte förvärvsarbetat eller kompletterar låg inkomstpension. Garantipensionerna är de pensioner som borde höjas vessentligt, de är skamligt låga